Lerorna jag använder
Jag har provat flera olika märken på leror.
Jag började med cernitleran för många år sedan när jag var liten och mest gjorde små figurer. Vad jag minns av den leran var att den var relativ hård. Dagens cernitlera är mjukare, dock har jag inte så stor erfarenhet av Cernit i dag då jag använder den mycket lite.
Jag har även använt Fimo Soft en del. Det är en väldigt mjuk lera, antagligen lite mjukare än dagens Cernit. Jag har även provat Fimo Classic, och den är så hård så den har jag enbart använt tillsammans med andra mjukare leror som jag blandat den med. Det finns även "clay softener" som man blandar med sin hårda lera för att mjuka upp den. Jag har testat den lite och tycker det funkar bra, förutsatt att leran man börjar med inte är stenhård.
Det jag (hittills) använt mest är Sculpey III. Den leran är också mjuk, men en aning hårdare än Fimo Soft skulle jag säga. Jag har även använt Premo!, en lera som är utvecklad för konstnärer. Premo! och Sculpey III är relativt lika (båda tillverkas av Polyform products), dock är Premo! något hårdare. Då jag jämför Sculpey III och Premo! (i ohärdat tillstånd) uppfattar jag Premo! som mer "genomskinlig" än Sculpey.
Hur pass mjuk en lera är påverkar hur mycket man behöver bearbeta den innan man börjar använda den. Sen beror det på vad man ska använda leran till också, ska man tex göra en rulle (en sk cane) funkar det inte med en alltför mjuk lera.
Enligt de olika tillverkarna ska man inte blanda olika märken. Jag blandar hejvilt och har inte märkt av några problem. Däremot kan jag föredra att använda samma märke i ett projekt eftersom just de olika konsistenserna kan ställa till problem i en del fall. Så jag förstår att en del förespråkar användandet av samma lera hela tiden. Att tillverkarna förespråkar det gissar jag beror på att de vill sälja mer av sitt eget märke.
Men för min del som köper leror från olika ställen och olika märken så funkar det bra att blanda.
Jag började med cernitleran för många år sedan när jag var liten och mest gjorde små figurer. Vad jag minns av den leran var att den var relativ hård. Dagens cernitlera är mjukare, dock har jag inte så stor erfarenhet av Cernit i dag då jag använder den mycket lite.
Jag har även använt Fimo Soft en del. Det är en väldigt mjuk lera, antagligen lite mjukare än dagens Cernit. Jag har även provat Fimo Classic, och den är så hård så den har jag enbart använt tillsammans med andra mjukare leror som jag blandat den med. Det finns även "clay softener" som man blandar med sin hårda lera för att mjuka upp den. Jag har testat den lite och tycker det funkar bra, förutsatt att leran man börjar med inte är stenhård.
Det jag (hittills) använt mest är Sculpey III. Den leran är också mjuk, men en aning hårdare än Fimo Soft skulle jag säga. Jag har även använt Premo!, en lera som är utvecklad för konstnärer. Premo! och Sculpey III är relativt lika (båda tillverkas av Polyform products), dock är Premo! något hårdare. Då jag jämför Sculpey III och Premo! (i ohärdat tillstånd) uppfattar jag Premo! som mer "genomskinlig" än Sculpey.
Hur pass mjuk en lera är påverkar hur mycket man behöver bearbeta den innan man börjar använda den. Sen beror det på vad man ska använda leran till också, ska man tex göra en rulle (en sk cane) funkar det inte med en alltför mjuk lera.
Enligt de olika tillverkarna ska man inte blanda olika märken. Jag blandar hejvilt och har inte märkt av några problem. Däremot kan jag föredra att använda samma märke i ett projekt eftersom just de olika konsistenserna kan ställa till problem i en del fall. Så jag förstår att en del förespråkar användandet av samma lera hela tiden. Att tillverkarna förespråkar det gissar jag beror på att de vill sälja mer av sitt eget märke.
Men för min del som köper leror från olika ställen och olika märken så funkar det bra att blanda.
Vad är polymerlera?
Polymerlera är en sorts plastlera som härdas i vanlig hushållsugn i ca 110-130 grader. Den består till största delen av PVC (polyvinylklorid), nån form av mjukgörare och pigment (eller färgämne), men även bindemedel och fyllnadsmedel kan ingå. Alla märken som finns på marknaden är testade och godkända av the Arts & Crafts Materials Institute (ACMI), vilket betyder att det är en giftfri lera och på alla förpackningar bör finnas ett märke med ACMI och AP. (Läs mer om det här.)
I Sverige är polymerleran mest känd under namnen Cernit och Fimo. Även Sculpey III och Premo! finns att få tag på i Sverige, och ytterligare ett par andra märken finns att få tag på om man söker sig utomlands (exempelvis Kato Polyclay). Dessa är alltså olika märken, men de är alla polymerleror.
Ursprungligen utvecklades leran i Tyskland på 30-talet, där den till en början användes av dockmakare. Receptet såldes på 60-talet till Eberhard Faber som sålde den under namnet Fimo. En annan variant av leran utveckaldes i USA i slutet av 60-talet, där den såldes under namnet Sculpey. Dock fanns den bara i vitt och kom inte i fler färger förren på 80-talet.
I dag finns relativt många olika märken med små skillnader sinsemellan. Läs mer här om olika märken.
Många har kanske provat på att skulptera små figurer av polymerlera som när de var små, men oftast blir det inte mer än så. Just pärltillverkning är en relativt liten hobby i Sverige, även om fler och fler upptäcker den. Men självklart kan man göra annat än bara pärlor av leran; allt från stora skulpturer till små miniatyrer.
Det finns otaliga tekniker; skinner blend, mokume gane, millefiori, image transfers osv. Man kan blanda in tex glitter, metallic-pigment eller kryddor i lerorna för att få spännande effekter. Det går att stämpla i de ohärdade lerorna. Det går att måla på eller snida i de härdade lerorna. Det finns tom flytande lera (liquid polymer clay) som tex kan användas vid överförande av bilder till leran.
Källor:
Wikipedia
Polymerclaycentral
Polymerclayweb
"The art of Polymer clay" av Donna Kato
I Sverige är polymerleran mest känd under namnen Cernit och Fimo. Även Sculpey III och Premo! finns att få tag på i Sverige, och ytterligare ett par andra märken finns att få tag på om man söker sig utomlands (exempelvis Kato Polyclay). Dessa är alltså olika märken, men de är alla polymerleror.
Ursprungligen utvecklades leran i Tyskland på 30-talet, där den till en början användes av dockmakare. Receptet såldes på 60-talet till Eberhard Faber som sålde den under namnet Fimo. En annan variant av leran utveckaldes i USA i slutet av 60-talet, där den såldes under namnet Sculpey. Dock fanns den bara i vitt och kom inte i fler färger förren på 80-talet.
I dag finns relativt många olika märken med små skillnader sinsemellan. Läs mer här om olika märken.
Många har kanske provat på att skulptera små figurer av polymerlera som när de var små, men oftast blir det inte mer än så. Just pärltillverkning är en relativt liten hobby i Sverige, även om fler och fler upptäcker den. Men självklart kan man göra annat än bara pärlor av leran; allt från stora skulpturer till små miniatyrer.
Det finns otaliga tekniker; skinner blend, mokume gane, millefiori, image transfers osv. Man kan blanda in tex glitter, metallic-pigment eller kryddor i lerorna för att få spännande effekter. Det går att stämpla i de ohärdade lerorna. Det går att måla på eller snida i de härdade lerorna. Det finns tom flytande lera (liquid polymer clay) som tex kan användas vid överförande av bilder till leran.
Källor:
Wikipedia
Polymerclaycentral
Polymerclayweb
"The art of Polymer clay" av Donna Kato
